Bygdepeng Vindkraft 2026
– Regler & Rättigheter

Bygdepengen är ett etablerat sätt för vindkraftsbolag att ge tillbaka till de lokalsamhällen där de verkar. Inför de stora lagändringarna 2026 kring intäktsdelning väcks många frågor: Kommer bygdepengen att finnas kvar? Hur fördelas den, och vem kan ansöka om medel? Här är den kompletta guiden till bygdepeng.

Vad är bygdepeng från vindkraft?

Bygdepeng (även kallat bygdemedel eller vindkraftsbonus) är en frivillig eller avtalad årlig summa som vindkraftsbolag betalar ut till det lokalsamhälle som påverkas av en vindkraftspark. Syftet är att skapa lokal nytta och kompensera för eventuella olägenheter under driftstiden.

Pengarna används oftast för att stötta det lokala föreningslivet, investera i gemensamma anläggningar (som bygdegårdar, lekplatser eller idrottsplatser) eller sponsra lokala evenemang. Historiskt har beloppet baserats på en procentandel av bruttointäkterna eller ett fast belopp per installerad megawatt (MW).

Hur påverkas bygdepengen av nya lagen 2026?

Den 1 juli 2026 träder den nya lagen om intäktsdelning i kraft. Den lagstadgar att en andel av vindkraftverkens bruttointäkter ska gå till närboende och kommuner. Men vad händer då med den traditionella bygdepengen?

• Mikrostöd till föreningar: Enligt lagförslaget kommer en del av de medel som tillfaller kommunen (kommunersättningen) att behöva öronmärkas eller fördelas i form av mikrostöd till det lokala föreningslivet. Detta liknar systemet med bygdemedel från vattenkraften.
• Ersättning till kommunen ersätter delvis frivillig bygdepeng: Eftersom kommunerna nu kommer att få lagstadgade intäkter från vindkraften via staten (motsvarande fastighetsskatten för elproduktionsenheter), minskar behovet av – och utrymmet för – separata, frivilliga bygdepengsavtal direkt med projektörerna för nya anläggningar.
• Befintliga anläggningar: De vindkraftsparker som redan är i drift, och som har ingått avtal om bygdepeng genom ekonomiska föreningar eller stiftelser, påverkas inte direkt av den nya lagen. Dessa avtal fortsätter att gälla enligt vad som överenskommits i arrende- eller nyttjanderättsavtalen.

Vem hanterar och fördelar bygdepengen?

Hur bygdepengen administreras ser olika ut runt om i Sverige, men de tre vanligaste modellerna är:

1. Lokal byaförening eller samfällighet: I många fall bildas en specifik ekonomisk förening eller stiftelse i samband med vindkraftsetableringen. Representanter från byarna runt parken sitter i styrelsen och beslutar om hur pengarna ska fördelas baserat på inkomna ansökningar.
2. Kommunal hantering: Vindkraftsbolaget överlåter ibland till kommunen att administrera medlen. Föreningar i den berörda bygden (eller hela kommunen) kan då ansöka om medel via kommunens ordinarie system för föreningsbidrag, ofta med en särskild utlysning för "vindkraftsmedel".
3. Bolagets egna fonder: Vissa stora energibolag (t.ex. Vattenfall eller SR Energy) har egna digitala plattformar eller fonder där lokala aktörer kan ansöka om sponsring eller projektstöd.

Vem kan ansöka om bygdepeng?

I de allra flesta fall är bygdepengen avsedd för kollektiva ändamål och inte för privatpersoner. De som i regel kan ansöka är:

• Idrottsföreningar och sportklubbar
• Byalag och hembygdsföreningar
• Kultur- och intresseföreningar
• Skolklasser (till exempel för klassresor eller specifik utrustning)
• Samhällsnyttiga projekt (exempelvis anläggning av vandringsleder eller bredbandsutbyggnad i byn)

För privatpersoner som vill ha ersättning för att de bor nära ett vindkraftverk är det istället den lagstadgade ersättningen till närboende (intäktsdelningen 2026) som är aktuell, inte bygdepengen. Du kan läsa mer om detta i vår guide till intäktsdelning.

Sammanfattning: Bygdepeng vs. Lagstadgad ersättning

I takt med att den nya lagstiftningen införs kommer landskapet för lokal kompensation att förändras. Men syftet förblir detsamma: att säkerställa att en rimlig andel av de värden som vindkraften genererar stannar kvar och utvecklar det lokala samhället.