Vindkraftverken i Sverige utgör inte bara en viktig del av elproduktionen utan genererar också betydande skatteintäkter genom fastighetsskatten för elproduktionsenheter. Under 2026 är frågan om vart dessa pengar ska ta vägen en av de mest debatterade inom energipolitiken.
Så beräknas fastighetsskatten för vindkraft
I Sverige klassificeras vindkraftverk som "elproduktionsenhet" i fastighetstaxeringen. Ägaren till verket (vindkraftsbolaget eller projektören) är skyldig att betala en årlig fastighetsskatt. Beräkningen bygger på taxeringsvärdet, vilket i sin tur baseras på anläggningens marknadsvärde och dess installerade effekt.
För vindkraftverk (både mark- och havsbaserade) är fastighetsskatten för närvarande satt till 0,2 procent av taxeringsvärdet. Eftersom stora moderna vindkraftverk har höga investerings- och marknadsvärden rör det sig om betydande summor varje år per verk. Om ett modernt vindkraftverk till exempel åsätts ett taxeringsvärde på 40 miljoner kronor, blir den årliga fastighetsskatten 80 000 kronor för det specifika verket.
Debatten 2026: Ska skatten tillfalla kommunerna?
Idag går intäkterna från fastighetsskatten för vindkraftverk oavkortat in i statskassan. Detta har skapat frustration hos många kommuner, som ofta behöver ta de lokala konflikterna och miljöprövningarna vid nybyggnation, utan att få någon direkt kompensation via skattesystemet. (De lokala intäkterna begränsas istället till arrenden, lokala jobb och eventuell frivillig bygdepeng).
Under 2026 intensifieras kraven från både Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och enskilda lokalpolitiker på att regeringen ska ändra lagen. Förslagen går ut på att:
- Hela, eller en stor del av, fastighetsskatten för vind- och vattenkraft ska stanna i den kommun där anläggningen är belägen.
- Incitamentet (ofta kallat "kommunalt veto-kompensation") ska göra kommunerna mer villiga att säga ja till nya vindkraftsparker.
Om detta genomförs, visar vår kalkylator för kommunersättning att en genomsnittlig svensk vindkraftskommun skulle kunna öka sina årliga skatteintäkter med tiotals miljoner kronor.
Havsbaserad vindkraft och fastighetsskatt
Den havsbaserade vindkraften ställer saken lite på sin spets. För vindkraftsparker som byggs inom Sveriges territoriella gränser (upp till 12 nautiska mil från land) gäller kommunernas planmonopol och därmed även reglerna för fastighetstaxering där skatten i dagsläget går till staten.
För parker i den ekonomiska zonen (utanför territorialgränsen) är det staten som beslutar, men många anslutningskablar måste dras genom kommunernas mark. Kustkommunerna kräver nu att fastighetsskatten eller en motsvarande produktionsavgift för dessa havsparker ska kompensera dem lokalt.
Hur påverkar detta markägaren?
För den enskilde markägaren påverkar fastighetsskatten vanligtvis inte den ersättning man får genom arrendeavtalet. Skatten betalas av anläggningens ägare, inte markägaren. Det är dock en viktig post i projektets totala kalkyl och kan indirekt påverka vindkraftsbolagets marginaler när de förhandlar om arrendenivåer.
Det viktiga för dig som markägare är att säkerställa att ditt arrendeavtal är tydligt utformat så att ansvaret för fastighetsskatten gällande anläggningen faller helt på bolaget, och inte kan övervältras på dig som äger marken.