Fastighetsskatt, intäktsdelning och bygdepeng förändras 2026. Räkna på vad en etablering betyder för er ekonomi – med källor, oberoende från projektörerna.
Fram till nu har kommunernas ekonomiska nytta av vindkraft varit svag i förhållande till den lokala påverkan. Från 2026 förändras balansen i tre steg.
Fastighetsskatten på vindkraftverk föreslås i högre grad tillfalla den kommun där verken står, i stället för att i sin helhet gå till staten.
Går till närboende bostadsägare inom nio verkshöjder – inte till kommunkassan, men det påverkar den lokala acceptansen påtagligt.
Frivillig ersättning till bygden, normalt av parkens bruttointäkt. Fördelas via bygdemedelsföreningar och kommunala fonder.
Berätta vad ni behöver svar på om en planerad etablering – fastighetsskatt, intäktsdelning till närboende, bygdepeng eller sysselsättning – så återkommer vi med det underlag vi har, med källhänvisningar.
Vi är nystartade och bygger upp kommununderlagen efter hand. Kan vi inte hjälpa er säger vi det rakt ut i stället för att dra ut på det. Under tiden kan ni räkna själva i kommun-dashboarden.
Med den föreslagna omfördelningen av fastighetsskatten motsvarar det i storleksordningen 20 000 kronor per installerad MW och år till den kommun där verken står. En park på 24 verk om 6 MW motsvarar då cirka 2,9 miljoner kronor per år.
Nej. Intäktsdelningen från 1 juli 2026 betalas direkt till ägare av bostadshus inom nio verkshöjder. Kommunens intäkter kommer i stället via fastighetsskatt, eventuell bygdepeng och ökad sysselsättning.
Ja. Kommunens tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken krävs fortfarande för tillstånd till en vindkraftsanläggning. Reformerna 2026 ändrar de ekonomiska förutsättningarna, inte vetorätten i sig.
Bygdepeng är en frivillig ersättning från projektören till bygden, ofta 0,2–0,5 procent av parkens bruttointäkt. Den regleras i avtal med kommunen eller en bygdemedelsförening och följer inte av lag.