Intäktsdelning vindkraft: Den kompletta guiden till nya lagen 2026

Historiskt sett har ersättningen till närboende kring vindkraftsparker varit godtycklig, ofta i form av en frivillig bygdepeng som parker betalat ut till lokala föreningar. Men från och med den 1 juli 2026 ändras spelreglerna helt. Genom proposition 2025/26:239 införs en lagstadgad intäktsdelning.

Det innebär att projektören enligt lag måste dela med sig av en fastställd andel av parkens intäkter till dem som bor allra närmast. Syftet är tydligt: att öka den lokala acceptansen för vindkraft och kompensera för de nackdelar som kan uppstå.

Vad är intäktsdelning för vindkraft?

Intäktsdelning är en lagstiftad modell där en förutbestämd del av en vindkraftsparks bruttointäkter (från elförsäljning) betalas ut direkt till invånare och fastighetsägare i närområdet. Denna ersättning är skattefri för mottagaren (upp till ett visst belopp) och utbetalas årligen så länge parken är i drift.

Vilka omfattas av intäktsdelningen?

Lagen gäller för alla landbaserade vindkraftsparker som får lagakraftvunnet tillstånd efter den 1 juli 2026. Äldre parker som redan är byggda eller har tillstånd innan detta datum omfattas inte retroaktivt av det strikta lagkravet.

För att du som individ ska ha rätt till intäktsdelning krävs det att din bostad (fastighet där du är folkbokförd) ligger inom 10 verkshöjder från närmaste vindkraftverk. Om ett vindkraftverk till exempel är 250 meter högt till rotorns spets, omfattas du om du bor inom 2 500 meter från det verket.

Hur stor är andelen som delas ut?

Enligt förslaget ska en summa motsvarande en viss procentsats av parkens bruttointäkter årligen avsättas till de närboende. Summan fördelas sedan mellan de närboende baserat på hur nära de bor, via en trappstegsmodell uttryckt i promille (‰) av intäkterna:

• 0–5 verkshöjder: Här är ersättningen som högst (ofta satt till ca 2,5 ‰ per hushåll).
• 5–6 verkshöjder: Andelen sjunker ett snäpp (ca 2,0 ‰).
• 6–7 verkshöjder: Andelen fortsätter sjunka (ca 1,5 ‰).
• 7–8 verkshöjder: Ännu lägre (ca 1,0 ‰).
• 8–10 verkshöjder: Lägst andel (ca 0,5 ‰).
• Mer än 10 verkshöjder: Ingen lagstadgad intäktsdelning.

Eftersom intäkterna baseras på värdet av den producerade elen, kommer summan att variera beroende på vilket elområde parken ligger i (elpriserna skiljer sig åt mellan SE1, SE2, SE3 och SE4). Detta innebär att ett hushåll i södra Sverige (SE4) sannolikt får en högre utbetalning i kronor räknat än ett hushåll på exakt samma avstånd i norra Sverige (SE1), trots att promillesatsen är densamma.

Är intäktsdelningen samma sak som arrende?

Nej. Det är avgörande att skilja på intäktsdelning och arrende:

• Arrende (markägare): En civilrättslig förhandling mellan projektören och den person som äger marken där verken står. Arrendet är ofta högre än intäktsdelningen och regleras via ett frivilligt avtal. (Läs vår jämförelse mellan ersättning och arrende).
• Intäktsdelning (närboende): En lagstadgad rättighet för dem som bor i närheten av parken (oavsett om de äger marken där verken står eller inte). Det krävs ingen förhandling.

Påverkas fastighetsvärdet?

Många oroar sig för att en närliggande vindkraftspark ska sänka värdet på deras hus. Intäktsdelningen är just tänkt att kompensera för eventuell påverkan på fastighetsvärdet, samt för störningar som ljud och skuggkastning. Om ersättningen från intäktsdelningen i slutändan kompenserar för en potentiell värdeminskning fullt ut är en av de mest omdebatterade frågorna kring den nya lagen.

Sammanfattning

Lagen om intäktsdelning som träder i kraft 1 juli 2026 är en historisk förändring i svensk vindkraftspolitik. Den gör upp med den godtyckliga bygdepengen och etablerar en tydlig, lagstadgad rätt till kompensation för dem som bor allra närmast vindkraftsutbyggnaden.